I think a change (a change, would do you) would do you good


 
Var hemma lite i påsk. Med betoning på lite, en dag närmare bestämt. Långfredagen blev inte alls en dag av sorg utan en dag av syskonkärlek. Det gömdes ägg, vilket visade sig vara så roligt att jag som varit skeptisk ville göra det igen, och igen, och igen!), målades ägg, åts ägg. Godis-ägg... Och lite god mat också förstås.
Syster Hanna har varit några månader i Singapore och Malaysia. Vi jämförde färgskillnader...
 
 
Promenad med Humlan på heden. Man bränner ner för att det ska kunna växa nytt tydligen. Såg mycket exotiskt och isländskt ut, eller nåt.
 
 
Hanna har hår som lockar sig över axlarna. Var kommer den genen ifrån? 
(Och varför har inte jag fått den...?)
 
 
Av någon anledning rotade Hanna fram sin klänning från balen i högstadiet. Som en dröm... "15 eller 25? Spelar ingen roll!" Aah... lite åldersnoja månne?
 
 
Måla ägg! Sofia hittade inga penslar. Men väl andra möjligheter... Och färger som fanns kvar sen vi var små. Man undrar ju, om det är något som någonsin slängs i det här huset.
 
 
Mitt bästa ägg, sidan med den blå hunden.
 
 
Mitt bästa ägg, sidan med den svarta sjöhästen. 
Fast ärligt talat var inte måla ägg min starka sida. Jag var mycket bättre på att gömma ägg, tror jag.
 
 
Graffitiägget. Pappa på språng i bakgrunden, lagar potatisgratäng.
Min bror var också med, för ovanligheternas skull. Tyvärr tog jag ingen bild på honom. Det var ju dumt.
 
 
Pappas hår är ofrivilligt randigt i nacken. Fräckt!
 
 
Mmmmmmm............
 
 
Det är bättre villkor på Lindströms livs, kändes det plötsligt som...
 
 
Jag sov över, det blev så. Fick gå upp kl sex för att komma till jobbet i tid på morgonen. Då vaknade jag i den här tjusiga gamla sängen. Som femtonåring hade jag en starkt romantisk ådra...
 
 
Sen slog det mig att jag var trött på mitt blonda hår.
Jag har liksom främst hållit kvar i det för att mitt författarporträtt ju blev så jävla bra, och då vill man ju se ut som det liksom, eller någorlunda. Sen har jag tyckt det var kul att byta ut färgerna i luggen och experimentera lite. Men plötsligt kände jag bara: nej. Nu är jag trött på det här. Det är dags för en ny tid. En ny era. Jag ska ha långt hår och jag är trött på min utväxt.
 
Så jag köpte en brun färg på jobbet.
 
 
Tänkte jag skulle spara lite av det vita, men var lite skeptisk till hur det hela skulle gå till...
 
 
Ett tag var jag mest rädd.
 
 
Då tog jag i lite rött.
 
 
Sen blev jag snygg och nöjd.
 
 
 
Sen gick jag och la mig, och ställde klockan på åtta. Ifall den inte ställer om sig själv liksom vid midnatt. Då missar jag inte att jag ska till jobbet. Och OM den gör det, då har jag jättemycket egentid med boken jag läser (just nu: "Interview with a vampire", Anne Rice.)
 
Så i sinom tid blir det nytt författarporträtt som gäller.
Spännande!
 
 
 
 

Recension: "Hatet"

 
 
 
 
Idag skriver jag om Maria Svelands senaste bok, en viktig debattbok om antifeminismen. Läs recensionen här.
 
 
 
 

En lekande söndag

I söndags hängde jag med familjen Robertsson. Vi tittade på Pippi Långstrump och Sunes jul på iPhone, lekte inte röra golv och åt tacos. Till exempel. 
 
 
 
 
Vicki och Mia är verkligen high tech-ungar. Spelar spel på iPads och såna grejer. Mer än vad jag kan. 
 
 
Mia går snart i riktiga skolan och kan redan läsa böcker utan att stava sig fram till varje ord. Hon har hår till långt ner på ryggen och jag är lite avundsjuk.
 
 
 
Vicki har en typ av hockeyfrilla som jag och Kajsa är lite tveksam till kände vi. Vi får se hur det går hos frisören nästa gång... 
 
Ovan en bild som Vicky inte kände igen sig på. Jag tog en till och sa "posa nu då". Då blev det så här.
 
 
Bästa trollungen!
 
Pappa Edvard fastnade inte på bild. Inte tacosen heller. 
Däremot detta böjliga pussel som jag gjorde mot slutet av kvällen. Jag känner att jag har andra talanger än just skrivandet, sa jag till Kajsa, och vi diskuterade hur jag skulle kunna göra om den till en Michael Jackson-bindel att ha runt armen när jag går ut på klubb. Vad sägs?
 
 
Nej, men skämt åsido.
Jag har kommit ur min lilla svacka vad gäller skrivandet och är nu igång igen.
Den roman jag jobbade röven av mig för kommer att vila ett tag, så jag jobbar vidare med en annan, som känns mycket mer inspirerande för tillfället. Det är lätt att glömma, det där att texter man skriver mår bra av att ligga till sig. Det jag skriver nu är en crossover som både berör tung mental ohälsa, och samtidigt är väldigt underhållande och actionfylld. Jag har som mål att bli klar till april maj med den. Så får vi se vad förlaget säger.
 
 
 

krönika om läsningens förlovade land

Dagens krönika handlar om när jag förlorade förståndet över en bok. Sånt där som är så underbart att få vara med om... Läs här!
 

Kom ihåg: slam ikväll!

Hallå, glöm inte att det är slam ikväll!
 
 
På Café Barbro klockan 19. Sista chansen att kvala in för SM är det, så spänning, spänning!
 
 
Jag är förpoet, Lovisa A är emcee och vi kommer att ha danskt besök i form av Frank Langmark! 
 
 
entré tjugo pix. Kom kom kom!

Stockholm och glada dagar

En fullspäckad långhelg i Stockholm! Här kommer bilder från den.
 
Jag bodde hos Anna Liv som också skriver på dagensbok. Hon bor i en mysig liten lägenhet vid Rådhuset, så till henne fick man åka blå tunnelbanelinje nere i underjorden och sen hiss upp till markplan. 
 
        
 
I sin bokhylla hade hon massa fina böcker, jag tjuvfotade när hon var på jobbet.
 
 
En stor anledning att åka till huvudstaden lite oftare nu är att Emelies bebis har kommit. Ava heter hon, och hon tyckte inte jättemycket om när jag höll henne. Men det ska vi nog bli två om.
 
    
 
Sen är det ju inte sånt man ska ta personligt direkt. Jag menar, vi kan ju fota henne hur mycket vi vill och hålla på, men det hon bryr sig om är mest att äta och sova. Emelie la ner henne lite för att umgås med mig, och då blev hon sur för att hon egentligen ville ha mer mat. Men efter ett tag somnade hon. "Nu tröttnade hon på att vara sur", sa Emelie. Bebisar har inte så många olika uttryckssätt liksom. 
 
    
 
På torsdagkvällen var vi på releasefest. Sånt som bokbloggare i Stockholm går på hela tiden, men jag inte så ofta gör. Ursäkta något kassa bilder, det ser ut som att vi befinner oss på ett kvinnofängelse, men i själva verket är det på Bonden. Jag hade på mig mormors gamla blus, som jag tog som arv. Kändes extra fint när den fick komplimanger.
Bra bilder, och framför allt bilder på kvällens stjärna Ester Roxberg kan ni se här. Jag köpte både hennes debut "Antiloper" som jag varit nyfiken på, och den nya, "Fågelhuset". Ester och jag skulle ha träffats i vår egentligen, på LitteraLund, men eftersom hon är höggravid hoppade hon av i sista stund. Så det var kul att få säga hej nu ändå, ska bli spännande att läsa hennes böcker.
Sen drack vi vin och pratade om hur mycket vi gillade dj:n. Och så det ascoola bandet från Malmö som jag inte minns vad de hette, och Camillas spännande framtidsplaner och att de spelade Ane Brun när vi gick.
 
Vi hann äta middag med Moa också, jag och Anna Liv. Men det var inget jag tänkte på att fota, dessvärre. 
 
På lördagen var det fest igen. Åttonde mars och Internationella kvinnodagen firades med Kuttan Blues, den nya humorsatsningen min kompis Malin Jacobsson dragit igång. Festen var på debaser Medis och det blev bland annat kärt återseende med Karin. Uppträdde gjorde bland andra Maggan Hammar, Malin Jacobsson, Alma Kirlic och Laura Wihlborg. Karin fotade mig när jag filmade, spexigt va?
 
 
Över huvud taget var jag minglig och nöjd med att kunna åka nånstans själv, komma dit och känna så mycket människor att det inte gjorde något att jag var där själv. En sån där kväll när man pratar med ett killgäng för att en av de tycker att ens frisyr påminner om hans flickväns, att den var fin och det är ju kul att höra när man har det på utväxt, och vi diskuterade uppföljare som var bättre än originalet och jag sa "Terminator 2" och tyckte att jag vann men det tyckte inte de.
 
Sen fotade vi varandra lite på toaletten, jag, Karin, Alexandra, killen som var med henne och Kim.
 
 
      
 
På lördagen hängde jag med Emma hela dagen. Köpte ny väska för att slänga min gamla som jag haft i... elva år! "Men jag har liksom spytt på den och den har ändå hängt med", förklarade jag tårögt för Emma, som inte höll med om att det var ett bra argument. Så nu har jag ny tjusig väska. Skolbuss, tänker jag när jag ser den, en sån där gammal skolbuss som de har i Forrest Gump, med en stor växelspak.
 
 
      
 
På kvällen såg vi Jesus Christ Superstar med Ola Salo. Det var precis så bra som man kan tänka sig. Av någon anledning har jag helt missat att det var modern tolkning och blev först förvånad över lack och läder istället för togadräkter. Men det visade sig trevligt med nätbrynja...
Vi åt middag innan på en restaurang i närheten, Gröne jägaren, Anna Liv skrattade när jag sa det. "Men du räknade ju upp den som alternativ när du googlade!"
"Men jag skojade ju bara."
Ocoolt eller inte, de hade både snygg, trevlig servitör och en fantastisk lax- och skaldjursgryta.
 
Avslutningsvis drack vi drinkar i Emmas hotellobby. Pratade om framtida bröllop och sånt, och glodde i smyg på en kvinna med mönsterstickad one-piece. Rysligt och samtidigt lite modigt, tyckte jag.
 
På söndagen följde jag med Emelie, Per och Ava på familjeutflykt till Ekerö. Ekerö ligger liksom i Stockholm fast det är mer som "på landet", eller åtminstone en lyxig förort med mycket skog. "Här kan jag bo", sa jag, och Emelie tyckte det lät bra. Till slut gav vi upp på nyskapande fikamöjligheter och åt lunch på Drottningholms slott. Där står vita statyer och spanar ut över havet och man kan äta crèpes med räkor och dill, precis som prins Bertil ville ha det.
 
  
 
 
 
Om ni tittar noga ser ni min nya väska.
 
Sen åkte jag hem och satte upp Ola Salo som Jesus på min badrumsdörr. Var det en bra eller en dålig idé? Han är hypnotiskt snygg och det blir genant att bajsa inför honom, tänker jag. Man kommer också väldigt mycket i närkontakt när man ska gå ut. Kanske både bra, och dåligt.
 
 
Det är ju bokrea, men jag har glatt konstaterat att varför hetsa? Jag köper och får en massa böcker hela tiden, när jag vill, bokrea eller inte. Köper jag böcker bara för att, är det lätt hänt att de blir liggande för att jag trodde att jag ville läsa dem men tre år senare har jag fortfarande inte gjort det. Kallas det för kap? Jag tror inte det.
Men den här hittade jag i Emelies Akademibokhandel och den har jag ju faktiskt tänkt läsa om ett tag. Och tänkt att jag borde äga, för att den är en sån där klassiker jag tycker väldigt mycket om. Och en fin utgåva, inte sant? På pärmen är det en yxa. Bara en sån sak.
 
 
Jag måste ju tillägga att det var första gången jag och Stockholm kom så här pass bra överens. Jag steg av på t-centralen, visste vart jag skulle ta vägen, rycktes inte med i något högre tempo utan tyckte det dög bra med mitt eget. Köpte tre-dagars-kort, hann med tunnelbanan, tog mig runt utan större problem. Gick förvisso vilse när jag skulle till Emelies jobb, men inga stora hål att trilla ner i, inget tryck över halsen. En väldigt ångestfri vistelse där staden inte åt mig hel, bara möjligtvis nafsade mig lite i magen. Det var fint av dig, Stockholm! Det bådar gott inför framtiden.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

recension: "The walking dead vol 5"

Recension igen! 
 
 
Läs här.

recension: "Främlingen i spegeln"

På Internationella kvinnodagen den 8 mars recenserade jag den här boken, men eftersom jag var i Stockholm har jag inte hunnit uppdatera om det förrän nu. För ja, när jag är på semester och hälsar på folk är jag gärna ledig från internet. Testa det ni också, hörni! Dagens må-bra-knep.
Läs recensionen här!
 
  
 

Malmö när det snart är vår

 
En dos vår och tungt känslosnack med Kolbeinn i parken vid biblioteket. Titta, det finns smörblommor mitt i allt detta mörker!
 
 
 
 
 
 
Vilket påminde mig om att det fanns fler bilder som borde förgylla min blogg, från mitt liv i Malmö de senaste månaderna. 
 
 
           
 
Bild ett och två är från när jag och Lisa gick kyrkogårdspromenad för ett tag sen.
Sen lunchade jag och Vilska på Chez madame en dag.
Festbilderna är från Lisas och Henriks födelsedagsfest där olika hattar skickades runt på dansgolvet. Å, så bra dansgolv det var!
Sen damp Emma L ner som en ängel på ett hotellrum. Vi sågs trots att jag var nästan död av förkylning, för hur ofta ses vi egentligen? Du får gärna smitta mig, sa Emma.
På sista bilden är jag död av förkylning, men uppskattar ändå solen som kommit till soffan...
 
 
 

Glasögonöverdos

Å, en sån förkylning!
Det konstiga är att jag ändå redan är på bättringsvägen. Det är den så kallade kritiska dagen. Den när man egentligen känner sig hyfsat frisk, utöver hostan och smaken i munnen och möjligen snoret då, men blir utmattad så fort man gör något, typ går i trappor, börjar städa, går och hämtar ut sina nya glasögon... Så nej. Håll mig tillbaka. Jag ska ta det lugnt idag också så att jag är frisk imorgon. 
 
Men de nya glasögonen, alltså.
När jag skulle få mina första glasögon var jag väl 13 eller nåt och mamma var eld och lågor. Å, det verkade så roligt, tyckte hon, att kunna förändra sitt utseende så, med bara en detalj. 
Sådär, tyckte jag, som valde de mest försiktiga bågar jag kunde hitta, och försökte fuska så länge det bara gick genom att bara ha på dem när jag skulle kolla på tavlan i skolan, och möjligen på teven hemma.
Idag är det annorlunda. Jag har nu blivit som min mamma och tycker det är skitkul att få nya glasögon! Jag posar som en galning och känner mig snyggare och kulturellare än nånsin. Visst blev det bra??
 
 
 
 
Nu beror det kanske lite på att jag varvar mellan linser och glasögon, och när jag väl då har glasögon är det lika bra att smäcka till ordentligt liksom. 
 
 
 
 
 
Tonårsprogressivt, yeah baby!
 
 
 
Och eftersom mina glasögon, med risk att göra reklam nu, kommer från Face, som vanligtvis är en sminktillverkare, medföljer ett litet hudfärgat lipgloss. Tadaa!
Och glasögonen kom i denna tjusiga lilla väska. Optikern var noga med att påpeka att jag gärna fick komma in och få ett stelt fodral som skyddade bättre, om de inte passade i mitt gamla. Men jag blev så löjligt förtjust i detta etui att jag inte ville släppa det...
 
 
 

RSS 2.0