Lyssna inte på mig

Var på poesiläsning igår kväll, hur jag nu orkade det, men vill du så orkar du. Bakfylla rår inte på peppen att få höra Lovisa A läsa på nyskrivet på engelska, Maria och Karin från Malmölaget, Nino Mick som vann SM (hen är verkligen så jävla bra, ni måste ta chansen om ni får den! Numera boende i Malmö, så chanserna kommer att öka framöver för oss här nere...). Och så gästartist från USA igen, ja vi stajlar nu för tiden. Jag hade ingen relation alls till Tim Stafford sen tidigare men han var rolig.
 
 
Lovisa var helt fantastisk! Den kvinnans bildspråk alltså, my god! 
 
 
Nino säljer fanzine med dikter och serier i. Klart bra grej!
 
Idag är helgens extra söndag. Jag kände för att skriva och har jobbat med romanen. Tolv sidor med lite avbrott för promenad. Det är spexigt att ta av gammalt och skriva in. Hur jag kommer på att jag kan kasta om och infoga gammalt i nya scener, osv. Det är lite rörigt men ändå hanterligt. Jag försöker följa systemet att sätta streck över det jag skriver in.
 
 
Nu är jag inne på del 2 och det här är ju romanen jag jobbade sönder i början av året. Så jag kastar mig mellan pepp och att hata den så jävla mycket, haha! Men ser också meningsbyggnader som jag blir gravt skeptisk till, älsklingar som faktiskt stryks helt utan pardon. Som det där jag sa med att slutet aldrig skulle komma att ändras; haha, lyssna inte på saker jag säger med ordet "aldrig" i! Sven-Ingvars är en bättre filosofi när det gäller skrivande. Är det något jag lärt mig det senaste året så är det att omskrivningar kan innebära hur stora förändringar som helst.
Även innan förlaget kommer in i bilden...
 
Nu känner jag för att läsa lite istället tror jag. Började på den här i morse, den känns fin och lite lagom läskig...
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0