Det var väl inget särskilt egentligen

Idag hänger jag i soffan, tvättar och läser en kompis manus. Ingen hade sagt till mig att Top Model Sverige hade börjat igen, så nu är vi glada, jag och Åke, ser på avsnitt i varje paus. Sen blir det kompishäng för hela slanten. Sånt man gör när man är lite ledig.
 
Jag har egentligen inget att säga. Tänkte bara dela med mig av mitt nya konstinköp. Bara tänkt på det i en evighet and now it's hanging där. Så att eh.
 
 
 
Då fick man flytta om tavlorna lite. Så nu blev byrån så här somrig! Häpp liksom.
 
 
 
Sen har jag tagit tag i det där med nya glasögon. Oj, va sånt kostar pengar för övrigt! Skönt att det inte är så ofta man behöver skaffa. Jag valde mellan dessa:
 
 
 
 
De flesta på facebook röstade på alternativ två. Efter mycket vånda sket jag i det, eftersom de (trots inga stora likheter egentligen, men det är väl känslan eller nåt) påminde mig för mycket om de här:
 
 
Så nu blir det progressivt glas och tunga vuxenpoäng. Eller gammelpoäng? Lite osäker på vad man kallar det. Brytningsfel alltså. Ungdoms-progressiva, förtydligade optikern, och det var ju snällt av honom. Så att jag inte skulle känna mig alltför gammal.
 
Att ha håret på utväxt är rätt störigt, det flyger i ögonen titt som tätt. Men jag tänker vara ihärdig. Nu ska det bli långt, svallande ner över axlarna. Som ett skogsrå. Jodåsåatt. Förändring är bra för magen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0