Lilla sommarintervjun: Åsa Anderberg Strollo

foto: Ola Kjelbye.

 

Åsa Anderberg Strollo, född född 1973 i Bjärred utanför Lund, bor idag på Södermalm i Stockholm tillsammans med man och barn. Hon skriver manus för film och tv, krönikor och noveller för tidningar. 2007 debuterade hon med ungdomsboken "Bryta om" som nominerades till både Augustpriset och Slangbellan, och vann Stora Läsarpriset. Hösten 2010 skrev hon teaterföreställningen "Det tar tid att bli ung" som spelas av Molière Ensemblen i projektet "De osynliga barnen". Hennes senaste bok heter "Hoppas" och kom ut 2011. Hon medverkade även med en novell i samlingen "Het" förra året, och då kom det fram att hon har skrivit en del erotik sedan tidigare.

 

Vi är ju på samma förlag, jag och Åsa, så vi har träffats på bokmässan. Åsa är en himla fin människa som man alltid blir glad av att prata med. Jag skulle säga att hon brinner.

 

 

 

1. Hur är läget?

 

Läget är bra men lite lokalt frustrerat. Jag försöker skriva ut ett manus men skrivaren krånglar här. Jag är inte världens mest praktiska, jag önskar ofta att man kunde använda ctrl+alt+delete på verkligheten.

 

2. Är det inte jobbigt att skriva när det är så varmt ute, vill man inte hellre bada?

 

Jag tycker absolut att man ska bada! Men faktum är att jag gillar att skriva när det är riktigt varmt. Mina två första romaner skrev jag i ett litet rum i södra Indien och då fick man ta ett dopp eller kalldusch med jämna mellanrum för att inte koka bort. Förra året fick jag Författarförbundets vistelsestipendium i Kavalla (Grekland) i juli-augusti och det var också trivsamt varmt. I Stockholm sitter jag gärna på ett loft på ett café där det bakas mycket bullar:-)

 

3. Hur ser din arbetsprocess ut?

 

Processen har sett mycket olika ut, med det enda gemensamma att jag pendlar kraftigt mellan hybris och förtvivlan. Jag skriver ofta två-tre riktigt dåliga versioner innan det lossnar och känns bra.

 

4. Vilken bok läste du senast och vad tyckte du om den?

 

Jag läste Åsa Larssons senaste (”Offer åt Molok”) som jag tyckte väldigt mycket om och ”Hungerspelen”-triologin där jag älskade de två första böckerna, men kämpar uttråkat med den tredje just nu. Det är svårt att inte tänka att man borde läsa slutet och min dotter säger att den är bra, men det är segt tycker jag. Helena Thorfinns debut ”Innan floden tar oss” är annars en bok som imponerat på mig i sommar. Och ”Ön” av Lotta Lundberg.

 

5. Var befinner du dig helst när du skriver?

 

Utan mobiltelefon/wifi på olika fik i Stockholm, eller på Östersjöns författar- och översättarcentrum i Visby. Där får jag skrivro.

 

6. Har du någon favoritförfattare och varför just den?

 

Svårt att säga, men jag läser allt möjligt och fastnar ofta för otäcka historier. John Ajvide Lindqvist är en favorit, Åsne Seierstad är en annan.

 

7. Du har skrivit mycket om utsatthet och fattigdom, ofta bland ungdomar, både i böcker och i dina krönikor i Sydsvenskan. Hur kommer det sig att du brinner just för detta ämne?

 

Vi som kan uttrycka oss och får ta plats i media är så sjukt privilegierade i samhället, vi kan gott kämpa lite för de som har mindre. Och jag oroar mig allvarligt för de ökade samhällsklyftorna, segregationen och rasismen som växer i vårt kalla land. Det gynnar ingen, varken den rika eller den fattiga medborgaren, och det måste vi tillsammans ändra på. Att från samhällets sida dessutom snåla in på barn och unga  - det är ju som att hugga sig själv i foten, det är ur alla perspektiv riktigt ointelligent.

 

8. Vad håller du på med för projekt just nu?

 

Ja du, det undrar jag också ibland. Huvudsakligen skriver jag på en sk vuxenroman, ett globalt familjedrama som kommer bli riktigt bra en dag, men ibland tror jag att jag håller på med annat, jag skissar på flera andra romaner just nu. Och det jag precis skrivit ut är en barndeckare som jag skrev nu i sommar. Så vi får väl se vad det blir, helt enkelt.

 

9. På Wikipedia står det att du spenderar dina vintrar i Indien. Är det sant? Och hur är livet i Indien jämfört med Sverige?

 

Jag får ändra det där, jag tillbringade åtta vintrar i rad där, men nu bor jag i Sverige för våra barn har skolplikt. Och det är ingen sorg i det, jag älskar den svenska vintern numera, det är ett tips för alla som inte gillar snö och mörker, haha.

Mitt liv i Indien var skyddat och tryggt, som det blir när man har pengar och är europeisk gäst under några ynka månader. Men döden är mycket mer närvarande där och våra resor, vänner och öden som jag mött har helt klart bidragit till mitt engagemang för fattiga och utsatta. Klimatförändringar, kvinnohat och överkonsumtion märks också tydligare i Indien än i Sverige.

 

10. Du har även skrivit erotik. Vad ska man tänka på när man skriver erotik, tycker du?

 

Det är lätt att hamna i klyschor och slitna begrepp när man skriver erotik, så det är viktigt att man går till sig själv och försöker vara uppriktig och kanske lite utlämnande. Det är också bra att tänka på genus, så att texten känns modern. Och så kanske man inte ska vara så pryd, haha.

 

Läs mer om Åsa här.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0