recension: "Bunkern"

Idag skriver jag om en riktigt ruskig thriller. Tyvärr kom den av sig lite på slutet... Läs hela min recension här.
 

Det är något visst med ljuset i april

 
Dagarna blir ljusare och jag har svårt att sova när solen tränger igenom tidigt på morgnarna. Det är förstås ett lyxproblem jag inte borde tala högt om, men ändå.
Vi förbereder som bäst inför SM i poetry slam, som närmar sig med stormsteg. Jag har skrivit en ny dikt och har fler som försöker formulera sig i huvudet. I fredags eftermiddag filmade vi på min balkong, jag och Lovisa A, en liten skola i hur man skriver teampiece, som kommer att läggas upp på SM-sidan inom kort.
 
 
Glöm inte vår sista poesikväll innan SM förresten! Imorgon kl 19 på Café Barbro. Det blir cirkustema, jag och Lovisa som turas om att konfa, Kristian Svensson på scen, Lindeborgsskolans nior och delar av Malmölaget. Även Öppen scen för er som känner er manade att läsa! Anmäl er till ordpascen@gmail.com, eller på plats imorgon.
 
 
Våren har börjat explodera lite här och var, så här ser det ut på backen bakom mitt Icajobb. 
Romanen fortskrider och beslutet att hålla kvar i den över sommaren gör mig lugnare, utan att dra ner tempot nämnvärt. Bara under hjärtattacknivå, och det kan ju kännas skönt när så mycket annat stressar.
 
Igår planerade jag och Lovisa, återigen (det är ofta vi som samarbetar, japp!) en workshop vi ska ha imorgon på Möllevångsskolan, i poetry slam. Med vanan inne blev det typ en kvart till det, resten av tiden gick åt till att se på när Lovisa planterade blommor på sin balkong. Jag har ofta tänkt att det vore en fin kvinna att leva med på sin ålders höst, tänka sig! Då skulle man inte behöva oroa sig över den där trädgården man (jag) tycker verkar så urbota trist att sköta...
 
 
 
 
 
 
Jag har haft många småtider på Ica de senaste veckorna, vilket är både behagligt (som ett litet gästspel liksom!) och styckar upp tiden (hjärnan i ett virrvarr över allt man ska hinna med på en dag). Men jag brukar se till att komma dit nån liten halvtimme innan jag börjar, så att jag kan sitta i röda soffan och läsa. Mjukstart...
 
Eller som igår: skriva ner idéer... Plastfickan på omslaget till min kalender har blivit nya samlingsmappen för småklotter. Här samas tankar inför mellansnack på SM med romanfunderingar. Tro det eller ej, romanen som jag kallat för "romanen som inte blev publicerad" och mest varit uppgiven inför och arg på; den börjar röra sig i mitt huvud igen. Som vanligt är hemligheten att ockupera sig med annat, så kommer det! Jag tror fortfarande om jag får gissa att crossovern kommer att komma ut först av de två. Men det ska bli spännande att ta upp den igen, med den nya ramberättelsen som börjar födas... Ur gamla karaktärer jag skapat sen innan, som nu kanske får komma till användning äntligen. 
 
 
 
Här är inledningen, som jag tänker mig nu: "Tog du med din mammas---(nånting som jag kommer på sen)?"
Vi sitter i bilen och världen dundrar förbi utanför fönstret.
 
 
 
Och på tal om nåt helt annat: det här tycker jag är exempel på en reklam som inte alls funkar som det var tänkt. Penélope Cruz har väl aldrig sett så alldaglig och formlös ut som här? Och inte blir jag sugen på klänningen heller.
 
 
Och så det där ljuset.... Så här ser det alltså ut.
 
Nedan böcker jag ska läsa framöver. Samt den lilla vita räven som kom från WWF. 
 
 
 
 
Men kanske framför allt:
 
 
Vad nu? Får man inte ens feströka?
Nej. Regel nummer ett: feströkare eller "iblandrökare" som jag finurligt brukar kalla mig, är lika beroende av nikotin som storrökare.
Utan nikotin är jag inte halv, snarare hel. Nu ska jag bli harmonisk och lycklig. Så det så.
 
 
 
 
 

Nr 6 i Bokjuryn!

 
Ada skickar ett mess att jag kom på plats nr 6 i tävlingen Bokjuryn, en tävling där unga får rösta i fyra olika kategorier; Bilderböcker, kapitelbok 6-9 år, kapitelbok 9-12 år, ungdomsböcker, serie/manga och fakta. Det har gjorts ett urval av alla böcker som kom ut förra året, och jag visste att min var med. Min första tanke är "jaså jag vann inte?" Hahahahahhaha, ibland är jag bara obetalbart löjlig! 
För den som ser livet är det visst inte lätt att vara nöjd... 
 
Fast när jag kommit hem från gymmet, googlat och läst igenom listorna är jag ändå jävligt nöjd. Där står min bok ju, med på listan! Ett bevis på att jag har unga läsare som gillar det jag skrivit, och det blir faktiskt lite obegripligt, svårt att ta in, kittlar gråtådran. 
 
Tusen tack, alla som röstat på och läst min bok! Även ni som läste den och hatade den, ni gör mig ändå glad. Se hela listan här.
 
Tillägg: Det är alltså alla böcker som gavs ut 2012 som är med och tävlar, läsarna kan nominera vilka de vill ur utgivningen. Fräckt va?! Det gör ju det här ännu större än jag först fattade.

krönika: svenska gubbar

 
Nej, det handlar inte om gubbar i ordets könsbestämda bemärkelse... Läs om min bild av våren här.
 
(Bilden kommer från bloggen Glimmingegruppen, pappas förening.)

Bilder från seminariet!

Nu finns det lite bilder från seminariet i torsdags! Jag tackar Hanna Nyberg som tagit dem, och Christin Ljungqvist som skickat dem. Hanna jobbar på Lunds studentradio och du kan se mer av henne här.
 
 
 
 
 
 
 
Vad man inte kan se här eftersom jag vinklar boken inåt, är att jag med färgerna i klänningen lyckats (utan att det var planerat) matcha min bok! Måste bli bättre på att visa upp min bok för publiken, herre jistanes, det där suger ju som representation...

Rapport från min dag på Litteralund

Igår var det Litteralund!
Jag har tyvärr inga bilder från när vi pratade på seminariet (som varade en och en halv timme!) än, men det ska komma så småningom. Det var en skön dag, om än lite trött. Jag till de andra: "Jag gick upp 7.30." De andra: "Jag gick upp 5." "Jag gick upp halv 5." ... Varning för att vi kan se lite trötta ut på bilderna alltså...
 
Idag är jag fortfarande trött och faktiskt lite bakis. Men det var hemskt trevligt, seminarie, dag, mingel och allt. Och att jag ändå kom till fiket vid 9-halv 10 imorse, och sen satt där till lite över 12 och skrev, det har jag Amanda Hellberg och Christin Ljungqvist att tacka för. Bra att prata skrivande och bli så himla pepp igen! Bra att påminna sig om att man är författare.
 
Vi pratade en del om vikten av att låta sitt manus ligga också, jag och Christin. Hon håller ju på med tredje boken nu, och jag med kan man säga, eftersom förra väl får räknas som en andra som blev refuserad. Eller uppskjuten eller hur man nu säger. Vad som blir av den är för tidigt att säga. Nu är det crossovern som gäller. Jag avslöjade på seminariet igår att den handlar om "så allvarliga saker som ätstörningar", men också "mer underhållande saker, som att knulla runt". 
I alla fall kom jag fram till att jag måste lära mig av mina misstag. Inte underskatta det där med att låta ett manus vila. Så deadline maj har bytts ut mot att jag har sommaren på mig. 
 
Christin och Martin Bensch, som skulle leda samtalet. Peppade?
 
 
På seminariet pratade vi om hur det går till när vi skriver, vad vi tänkte kring våra karaktärer, hur vi hinner med att skriva (alla jobbar eller gör annat vid sidan av), och så vidare.
 
Katarinas tåg var försenat, vilket utlöste lite extra panik. Men sju minuter innan start kom hon!
Den här bilden är tagen efter seminariet, när vi pratade med bland andra Petra, till höger, som själv höll på att skriva på böcker och ville ha råd om hur man ska tänka när man skickar till förlag.
 
 
Christin blev intervjuad av radio också, medan jag satt och tragglade Ann Rice. Ibland är det verkligen traggla som gäller, hur mycket jag än gillar den. Att läsa på engelska bygger upp en mur mellan dig själv och boken, och det där underbara när du är ett med handlingen och ser allt som en film som du nästan deltar i; det tar liksom någon sida extra att uppnå. 
 
Här är vi lyckliga för att Litteralund bjuder på kaffe och morotskaka.
 
 
Jag och Christin är väl egentligen så olika som två människor kan bli, men i snack om skrivandet klickar vi. Och det var en fin dag med mycket snack om annat också. 
Har ni tänkt på att vi ler likadant till exempel? Så att tandköttet syns.
Det var fint väder men blåsigt. Vi tog en tur i Lunds domkyrka, och jag blev lite sur över att porten ner till kryptan där jätten Finn står var stängd. Däremot kikade ett huvud upp ur golvet! Någon hade plockat ur några stenar och stod i en trång gång ner i marken. Det visade sig vara Jens, men jag återkommer till det...
 
 
Gick även in på Akademibokhandeln, både jag och Christin tycker det är kul att kolla hur de valt att skylta våra böcker. Och det var inget att klaga på minsann! Man skulle kunna tro att Gilla Böcker haft ett finger med i spelet...
 
 
 
Fast vad löjlig jag är, som påstår att jag skrivit andra boken! Jag tar genast tillbaka det. Det är fan ingen bok förrän man kan peka på den där den ligger i en bokhandel. Som Christin gör här.
 
 
Efter en stormig dag i Lund med fika och fika igen var det dags för mingel. Mycket trevligt med applåder för årets ALMApristagare Marisol Misenta, som många inte hade så bra koll på och som jag tyvärr inte fick pratat med. "Hur mycket vinner hon?" "Fem!" "Fem..?" "Fem vad du tror det är."
Världens minsta människa var hon, till storleken. Men numera mycket stor på jorden alltså.
 
 
Mmm, goda små rätter i glas, och vi som var så hungriga...
 
 
Det var alltså Jens som kikade upp ur golvet. Han skulle hålla i ett seminarie imorgon och var något av en expert inom skräcklitteratur, sysslade även med illustrationer. Men främst med arkeologiska utgrävningar, ja nu kan jag inte den tjusiga termen för det, men det var i alla fall han som var nere i det lilla hålet när vi var i kyrkan. Roligt sammanträffande! Han var väldigt nyfiken på min bok också, som han hört mycket om.
 
 
Sen gick vi vidare till pub och pratade om hur det är att skriva tillsammans med någon, och vikten av att som författare ta sig tiden att skriva. Amanda Hellberg var en riktig energispruta i detta sammanhang! Jag blev så inspirerad inför framtiden att jag knappt kunde sova när jag kom hem. Låg och tänkte på vilka förändringar jag kan göra i mitt liv för att gå in för skrivandet ännu mer än jag redan gör. Vad som egentligen krävs för att kunna leva på det. Amanda Hellberg ger ut tre böcker i år. Kommer jag någonsin att komma upp i en sån takt? Nej, inte som jag lever nu. Vet inte ens om det känns som en rimlig målsättning. Men en om året då? Vad är min standard och hur ska jag kunna nå den? 
 
Och samtidigt hålla det där i bakhuvudet att man måste låta projekt vila, ta sin tid att bli klara. Arbeta parallellt med andra projekt är förvisso inget problem. Och Icajobbet är jag inte redo att släppa än, jag vill ha min stadiga månadsinkomst. Johanna Lindbäck sa att hon är uppfostrad på samma sätt. Och hon har ändå gett ut MÅNGA böcker!
 
 
 
 
 
Slutligen köpte jag den mest fantastiska av musmattor. En persisk!
 
Fler bilder kommer att komma om nån dag eller så. Hoppas jag. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Nedräkning: SM!!

För ett tag sen fick jag hand om lagpriset från en av förra årets vinnare, Bob Katt, som för övrigt även är med och tävlar i år. Nu ska den restaureras lite för årets pristagare... För nu börjar det närma sig, hörni! 
 
 
Glöm inte att boka biljetter! De finns ute på Kulturcentralen nu, och ja, det är bäst att boka där om man ska vara säker på att få plats. Skynda, skynda! Läs mer om SM här. Det kommer att bli fantastiskt!
 
 

Covered in bees

 
Det börjar bli vår på riktigt, eller hur man nu säger. Varma grader ena dagen kan ju fortfarande betyda snö andra dagen, men för tillfället är det glass i parken och skinnjacka som gäller. Ibland inte ens jacka... 
Redigeringen efter Lisas respons är igång och häromdagen satt jag och Vilska på fik och jobbade. "Som en riktig författare?" kommenterade Emma när hon ringde, "ja, som en riktigt författare", sa jag. 
 
 
Årets första glass käkades med syster yster igår. Vi diskuterade Hungerspelens makt över ens liv och sånt. Åt dyra Ben and Jerry-kulor med doppad strut, fint ska det vara.
 
 
På kvällen åkte jag till Hyllie och Malmö Arena för att se på Eddie Izzard. För ungefär ett år sen bokades biljetterna, och oj vilka bra platser! Vi satt med lite rum för fötterna framför oss, vilket också gjorde att ingen lång man ever kunde skymma sikten. Det var jag, Maria Hagbjärn som jag gick i låg-och mellanstadiet med och utöver en klassträff för några år sen knappt sett sen dess, och hennes syster Anna och kompis Petra. Kul att hänga med nya människor! 
Och Izzard var förstås fantastisk. Även om hans transvestit-ådra just nu mest märks av genom ett par högklackade skor.
 
 
 
Bild från Maria:
 
 
 
 Och för er som inte har koll på var "covered in bees" kommer ifrån, I give you this

reklam och återblick: SM-finalen

 
Lär dig metaforbrottas!
Javisst, det är sant! Snart kommer chansen att helt gratis gå på workshop och lära sig metaforbrottas. Vad är hemligheten bakom mästarna vi får se på scen?
Centralmakten skriver så här:
 
"I Malmö kommer vi ha workshops för den som vill lära sig att metaforbrotttas den 3-5 maj. Workshoparna är på STPLN i Malmö. Deltagarna på workshopen kommer under helgen att förvandlas till utmärkta och rykande färska Metaforbrottare. Workshopen är på STPLN fredag, lördag och söndag. 

Det går att anmäla sig genom att maila namn, ålder och vilken stad en vill metaforbrottas i till info@metaforbrottning.se
Under samma helg har vi en lite mindre work-in-progress-show på STPLN och på lördagen den 4 maj blir det en redig gala! Då blir det åka av!

Kolla på metaforbrottning.se om du vill veta mer om konstformen eller bara maila och fråga. Om du vet med dig om att du har läsare på andra platser i Sverige så kommer vi ju att arrangera likadana event i 7 andra städer under året. Göteborg, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Umeå, Jönköping och Örebro."

 

I veckan var stora slamfinalen här i Malmö, och vi har nu korat ett lag som ska tävla för staden i årets SM. Reza tar mycket bättre bilder än jag, och jag verkade besatt av att fota våra snygga emcees. (poeterna rör så mycket på sig!) Men lyckades i alla fall fånga vinnaren, Maria Maunsbach, på film. Ursäkta att kameran då o då halshugger henne, men det var så jävla roligt...

Tryck på för större bild...

               

 

Som sagt: det blev inte så mycket bilder på de faktiska tävlanden, vilket jag så här i efterhand skäms över. Det finns snyggare bilder på Ord På Scens blogg för er som är nyfikna. Får skylla på att jag var i nuet när de uppträdde och att jag var rädd att min kamera skulle göra dem nervösa. Satt för en gångs skull utan ansvarsområde, det var Lovisa och Josef som konfade och musik sköttes av dj Meistrich, förpoet var Louise, gästpoet Tobias Erehed och domare Isak. Jag kom direkt från jobbet och hängde med systern och hennes kompis Anna, och så Kristian. Efteråt blev det lite spontanfest med rökning inomhus och såna dumheter. Johan Wretman och Louise var på besök från Stockholm. En bra onsdag, en väldigt trött torsdag.

Ett Malmölag finns nu i alla fall! Bestående av Gunnar B Hansen, Bob Katt, Maria Maunsbach och Karin Palmqvist. Det hela känns väldigt pepp, tycker jag!

 


Bättre sent än aldrig: Nu som e-bok!

 
Jag har helt glömt bort att säga att "Det borde finnas regler" även släppts som e-bok va?
Så du kan välja helt själv. Läs den som en vanlig bok, lyssna på den eller läs den i din mobil! Du hör ju, ingen ursäkt finns att inte läsa den!
Beställ t.ex här.

Ett nödvändigt ont

 
Respons från Lisa Z har trillat in i mailen. Jag har precis läst igenom och hummat och antecknat i minnet. Det är alltid samma sak med respons. Både upplyftande och pepp; - och deprimerande och irriterande. Varför tar det så lång tid att göra något bra? Författandet är ett så satans långsamt yrke. Jag som tycker att jag är produktiv, ändå känns det som att det kommer att dröja innan nästa bok av mig kommer.
Som vanligt är årstider i en enda röra, karaktärsutvecklingen hackig och det saknas något.
Även om mycket är bra också, flyter på, bränner till, imponerar.
 
Precis som med förra kommer jag att omarbeta och omarbeta, och sen kommer förläggaren inte att vara nöjd ändå när det väl kommer dit, och så får jag omarbeta och omarbeta igen. Det krävs att man inte är för känslig. Det krävs att man kan omvärdera, göra om göra rätt. Igen och igen.
 
Folk tror inte att det är så här det går till. Jag ska berätta i nästa vecka, då är det Litteralund och vi ska prata om skrivprocesser och arbetssätt, bland annat, då ska jag försöka återge hur svårt det är. Och kul samtidigt, förstås. Som ett nödvändigt ont.
 
Lisa Z är nog faktiskt min bästa responsgivare. Imorgon ska vi ha lite mer muntlig genomgång över ett glas vin på Möllan. Då kommer vi att prata om livet också, förmodar jag, det är bra att jag har henne i mitt liv. Måste komma ihåg att tacka henne i böckerna framöver.
 
Nu ska jag skriva en krönika. Det brukar ta lite drygt en timme och sen följer minimal redigering. Ibland är min responsperson på HD nöjd direkt, säger "det här publicerar vi, bra!". En stjärna i kanten, som på mellanstadiets uppsatser. Helt sjukt i jämförelse!
Men skönt som avlastning och egoboost.

PEPP! x 2

Saker som händer just nu är att jag ligger i startgroparna.
För Litteralund i Lund nästa vecka, där vi ska sitta o prata om våra böcker på torsdagen, jag, Christin och Katarina. 
 
Inför det läser jag de andras böcker...
 
 
Christins tjusiga bok "Fågelbarn", som är hennes andra bok, är en mörk historia. Handlar om Hanna, som var med i "Kaninhjärta" också, men där som en bifigur. Vi får ta del av Hannas uppväxt, och även här utlovas både vackert språk och läskiga spöken...
 
 
Katarinas bok "Vi är inte sådana som i slutet får varandra" har inte hunnit komma ut än, så jag läser den i pdf. Jag vet inte vad jag tänkte när jag skrev ut den i samma format som boken kommer att bli i, så att jag får gå omkring med en tjock plastficka i väskan med sidorna i, för att de inte ska trilla ut. Nåja... Det är ju en bra layout mitt förlag har, så tempot flyger. Beror nog mycket på att det här är en väldigt underhållande bok också, med bra driv och skojig huvudperson. Läs den när den kommer, nu i april!
 
 
Så här kommer den att se ut då:
 
 
Och så funderar jag lite över vad jag ska svara på frågorna och bråkar lite med min lugg, som är precis så där mellanlång så att den flaxar i ögonen hela tiden.
 
 
En annan sak jag peppar inför är morgondagens stora final! Då tas Malmölaget ut inför SM. Jag kommer att komma direkt från jobbet och bara vara publik, men så himla spännande det ska bli!!
Kom dit ni med. Insläpp kl 19, tävlingen börjar 20, platsen är Moriskan, emcees är Lovisa Appelqvist och Josef Hoffert, förpoet är Louise Buenafe Mistén, gästartist är Tobias Erehed.
Entré: 50 kr.

recension: "Inte helt hundra"

Idag har jag varit på brunch så länge att jag glömt bort tid och rum lite. Men just det, det är ju söndag och då var det min recension av den bra debutanten som skulle upp! Läs den här, och läs boken.
 
  

VÅREN!!

Idag är det vår i Malmö må ni tro! Första dagen med vårjackan på, det är glädje.
 
 
 
 
Ser ni? Det är så mycket solljus att man knappt kan urskilja min skinnjacka!
 
 
En farlig sak är att gå på stan när det är så här varmt och fint. Det triggar köpnerven... Jag skulle köpa en present till Lisa, som jag ska på födelsedagsbrunch till imorgon, men kom hem med även denna galna skapelse. Leopardkofta, sån där fluffig som jag tänker mig att alkistanten med platinablonderat och redigerade rynkor också har. Hjälp! Fast det är ju just såna här inköp jag gillar samtidigt.
 
Som den här saken jag köpte på secondhand för ett tag sen. "Det ser ut som en rustning", sa pappa. Ja precis! Och när har man användning för en sån då? WHENEVER! 
 
 

googla sig själv är kul

 
 
 
Bra att man googlar sig själv då o då! 
Det här såg ju tjusigt ut, t.ex...
(tryck på "fler recensioner" i högerspalten och scrolla ner)
 

Ny i programpunkten: Katarina Sandberg!

Har ju glömt skriva att det blivit ändrat vem som ska komma istället för Ester Roxberg till Litteralund den 18 april! Katarina Sandberg
 
 
Hon debuterar på Gilla Böcker förlag nu i vår med boken "Vi är inte sådana som i slutet får varandra".
 
Läs mer om vår punkt på Litteralund här.

Do it the Selma Lagerlöf-way

Efter att ha hållit på med ena delen ett tag nu, som är fantastisk och ja, kanske det bästa jag skrivit stundtals, var det lite jobbigt att återgå till del ett. Det här uppslaget är det inte mycket "rätt" på, så att säga...
 
 
Dags att kavla upp armarna och bita i ta tag i det hårda jobbet, nämligen radera ut allt och skriva om med pappret vid sidan av datorn. Brukar ni också göra det ibland? Något händer med texten då och första inledande delen behöver absolut bli bättre språkligt, mer sammanhållen, mindre undertext i skrift och så vidare. Den jobbigaste lösningen är ibland den enklaste lösningen. 
 
Sen ska jag kanske tvätta håret.
 
Glöm förresten inte finalen inför SM, när vi tar ut vårt Malmölag. Det är i nästa vecka, den 10 april! Moriskan kl 

RSS 2.0