Jag & Sofia lever loppan, som man säger

http://www.youtube.com/watch?v=ZQdV79yn5_g

Eftersom det satans länkverktyget vägrar funka... hur gör man egentligen?? Jaja.
Kopiera och klistra in lärde man sig väl på dagis.
Länken ovan leder direkt till "Lina och Sofia dissar dålig konst".

Det fanns även bra konst på gallerinatten.
Jag har inga bilder på det.

Däremot på stora goda kanelbullar som vi frossade på det där stället mittemot Loftet, som jag glömt vad det heter.
Sofia valde med pistage...





...medan jag är kanel trogen.



Så här såg statyn vid stortorget ut. Bilden är en film. Tjejen säger "shit happens". 
Snyggt om än lite innehållsfattigt.



"Var är prinsen?" Säger hennes tröja.
"Här är prinsen." Säger hans tröja. 
Någon har kommit på idéen till dessa tröjor.
Det finns människor som köper dem och har dem på sig. 
Detta var droppen, efter det här sprang jag och Sofia skrattande ut ur stället, detta återigen "the hell of art". 
And I'm not kidding you.




Vi var även på gayparad i regbågens tecken denna dag.
Ja, man hinner med. 
Och ja, söndagen var en död dag. Med rätta.
Vi gick 14,5 kilometer under lördagen. 



"Jag står vid den stora kondomen med ballonger i".



Tjejen som äger kafé Banjo. Helt enkelt jävligt cool.



Tänk att det kan vara så skoj med visselpipor.



Tjejen längst fram på flaket var outtröttlig. Man blev glad bara man såg henne!



RFSL Malmös ordförande. Kanske den snyggaste bögen jag sett.



Många bra framträdanden på avslutningen i Folkets park. Men den här tjejen i Sunshine Rabbits (http://www.myspace.com/sunshinerabbits) hade den absolut snyggaste outfiten! Kjolen rörde sig när hon rörde sig. Ah... jag vill ha!

Orkar jag sätta in fler bilder, filmer, whatever just nu?
Hardly...

Det blir en god natt.


tills vidare-reklam i språnget

påminnelse:

jag läser på Loftet på torsdag!

Har även fått läsning i Borås, för er som har vägarna förbi, på fredag.

Mer info till höger. Uppdateras ikväll. Nu: bio med systern!

påminnelse





Glöm inte poesibingo ikväll! Kl. 19 i Medborgarhuset, räds inte Eslöv!

 

 

 

 

 


Då var det dags för lite direktreklam igen.


Rätt mysigt att tillhöra ett poesigäng igen...

Ingenting är så fint som hösten.

Varje gång jag är i Växjö är det minst fem människor som jag inte träffar.
Nästa gång borde det väl i ärlighetens namn bli Malin? 

Den här gången var det några jag skulle träffat men inte träffade. 
Men träffade jag Erika, wohoo! Träffade även på Elin i korridoren. Hon såg glad ut, som hon alltid brukar göra. Och jag tänkte att det var skönt att vissa saker inte förändrats. 
Och Malene. Vi diskuterade det sjuka i att man dras sexuellt till män som har en nonchalant arrogant sida som man aldrig skulle stå ut med till vardags. 
Sen gick vi promenad och jag fick skoskav som igår var elakartat, samt ett myggbett. 
På Kafé de luxe träffade vi på Mattias. Du är i fel stad, sa jag. Du med, sa han.
Han tyckte att en bebis borde vara anledning nog till att få ansökt om fler timmar på dygnet.
Peter kom också, och Josefin. Overkligt att påminnas om Visit nu. Overkligt att tänka sig att jag varit så strukturerad och duktig. Måste börja se på mig själv så igen.
Peter skojade om att detta var min naturliga hårfärg som äntligen vuxit ut.

Malene förbjöd mig från att publicera våra fina höstpromenadsfoton. Så det gör jag inte. Bara ett där vi inte är med, okej?



Ingenting är så fint som hösten.
Får mig alltid att vilja bli kär.

Jag har kommit igång med uppsatsen! Får jag höra en applåd?
Tack. Jag är själv imponerad.

Julia på tåget dit tyckte att jag skulle skriva om estradpoesi och skicka in till tidningar. Kanske en idé? Vet att mamma också pratat om det, och nån gång borde jag väl få upp min självkänsla för det där med kulturjournalistik kan man tycka.

Jag ska väl också dammsuga nån gång, som Niklas varit så duktig och gjort idag.
Men först stan. Jag ser att det skiner utanför fönstret.

I helgen kommer Tobias hit. Jag vill sitta och dricka vin med honom i tusen år. Det är det vi brukar göra. 

trots allt.



E... en kul grej med det här med vikten är: jag har fått bröst.
Eller alltså. De är här nu. 
Det är ganska spännande.

Imorgon Växjö och jag är på inga vägar färdig. Så hej svejs.

Undrar om den här känslan av att jag inte vill tävla i poesi längre är något varaktigt?
Jag har inte skrivit en duglig tävlingsdikt på ett halvår.
I nästa vecka har jag två läsningar, kom då!

Läsning 1: Poesibingo på Scen Kafka i Eslöv. Måndag 29e september, start kl 19, Medborgarhuset, extremt nära tågstationen.
Har du aldrig spelat poesibingo? Kom då, för fan!
Poeter är Jon Jordås (och han ser man ju inte så himla ofta nu sen han flyttat till Stockholm), Elin Wrethov (jag kan inte MINNAS när jag hade chansen att se henne senast!) och jag. 
Uppträder gör Amanda Lindholm och hennes vänner.

Läsning 2: Loftet! Å, denna underbara lokal på Hedmanska gården vid Lilla torg. Har du aldrig varit där?
Är du galen?
Torsdag 2e oktober. Lovisa Eklund återuppstår med nya dikter, wohoo! Magnus Josefsson spelar. Jag läser förhoppningsvis nyskrivet. En av mina favoritpoeter i Malmö; Sverker, kommer. En annan stadig favvo; Paul Ström, kommer. Och så Andreas Möller; tuffingen. Starttid 19.00.

För mer info om mina kommande läsningar, se profilen här intill, klicka på bilden där jag har hängslen och glasögon och mitt hår ser mer orange ut än det är...

det kan liknas vid ett vaakum. och jag är inte den som slutgiltigt sätter ner en fot.

 

 

 

Din hypnos bränner bort skalet på mig.

 

Jag står naken och försöker konstatera något. Vad som helst, något. Jag vill aldrig misslyckas i din närvaro.

Så jag pratar om succéer. Om svunna repliker och stoltheter. Anar du mig under allt det här? 

Anar du allvaret?

Anar du allvaret?

 

 

 

"Emma, jag känner att om jag ligger med honom måste jag dö sen."

 

"Gör inte det, då."


16 septembers FRA-demonstration

Bilder från demonstrationen i Malmö. Det protesterades mot FRA-lagen lite runt omkring i landet, störst i Stockholm förstås, men även Göteborg och nämnda Malmö har florerat i nyhetsrapporterna. Det har tyvärr varit lite si och så med dessa rapporter. Min egen skulle ha kommit upp igår, men bloggverktyget vägrade samarbeta. (Kanske överblockerad?)



Sofia var där.


Jag var där.

Gandalf var där.

Laptop-snubbarna var där.


De ridande poliserna var där.


Och dialogpoliserna. Visst är det gulligt namn? tyckte Sofia.


Fjällrävenjackorna var där.


Hon med rosa dreads var där.


Ungen som missuppfattat hela grejen och hade McDonaldsballong istället för plakat, var där.


Killen med det långa håret och de gröna byxorna var där.


Snubben med hatt från Halmstads poesiförening var där.


En del punkare var i obligatorisk ordning där.


Var var du?


Bilder från tåget, klicka för större:

        


250 personer demonstrerade i Malmö. 
Nu är det bara att hoppas på effekt...



Här finns snyggare bilder, samt länkar till andra roliga ställen: www.valfritt.se
Kolla in skyltarna! 
Och V for Vendetta-maskerna! 

Här är mer bilder från Malmö-tåget och talarna:
http://liberalamisantropen.blogspot.com/2008/09/foto-rapport-frn-malm-demon-mot-fra.html

Och här är en artikel från andra sidan, med några arga svar på tal. Är det retorik, det? Att jämföra en ny lag med facebook?
http://www.aftonbladet.se/debatt/article2924299.ab

Laga mat!

Ibland är jag en spontan mästerkock utan rädsla. 
Eller nåt.
Lek med mig!



Pizza

degen:

1/2 pkt jäst
salt
fullkornsvetemjöl
olivolja


ovanpå:

krossade tomater, nästan en burk
färska spenatblad
några skivor paprika
soja-vegfärs kryddad med salt, peppar, en halv hackad grön chili, basilika
(1 riven morot
hackad persilja)
riven ost, gärna nån lite rolig typ grevé
två pressade vitlöksklyftor
basilika igen


Som ni märker har jag oftast inte skrivit ut mått. Det är svårt att göra det, tycker jag, när man experimenterar.
Vad gäller degen, så blandar du först ut jästen i vatten. Vattnet ska vara fingervarmt. Sen i med salt och olivolja. Och på med mjöl. Rör om efter varje skopa, så det inte blir för mycket. Det ska släppa från bunken och inte vara klibbigt. Du kommer in i det.
Jäsning en halvtimme - en timme.

Till soja-vegfärsen har jag använt den här. Mest för att den är billig och dryg att ha hemma. Hett tips!



Spenat kan man här i Malmö köpa billigt billigt på torget varje vecka. Jag vet inte hur läget är där du bor. Riven morot körde jag mest på för att morötter höll på att bli gamla. Samma sak med persiljan. Vitlöksklyftorna pressade jag på när allt annat redan var ditlagt. Mest för att jag glömde det och kom på att jag ville ha det. 
Basilika är bra att ta lite extra av, man vill ju ändå att det ska smaka pizza!

I ugnen ska det vara på 200 grader i sisådär 20 min. Stick i den för att se om den är klar. Den sväller rätt bra, det brukar bli så när jag gör pizza. Och det är inget vidare om det är degigt när man ska äta.


Och glöm nu inte FRA-demonstrationen ikväll! 17.30 på Möllevångstorget. Det är den andra största i Sverige, för alla er som inte har nära till Stockholm alltså, kom hit!

var lite politisk imorgon vetja!






lite storm på sjön, kan man säga

OBS!
För er som eventuellt tänkt komma och titta på mig i Norrköping (och jag förstår att det kan vara en hel del=), så måste jag dessvärre meddela att jag ställer in. Delvis. Kommer att tävla i lördagens improesiavdelning, så det kan bli nog så spännande. I och med att den enda gång jag testat detta började jag svamla om Carl Bildt och dra billiga buskisskämt... aj, aj, aj. Och Oscar Johansson och jag som slått vad om en öl åt den av oss som vinner... Kan bli mycket spännande!
Mer info: www.ordkrig.com

På fredagen är det mormors begravning, och nej, jag kan inte sitta på ett tåg till Norrköping i fem timmar och känna ångest över att jag valt bort att vara med. Nu ska det stöttas mamma!

Kan man ha knallrött hår på en begravning?



Vi såg "Eternal sunshine of a spotless mind" och jag blev direktpåverkad.


Sofia bad om korrigering...




" På högstadiet hade vi inget bättre för oss än att gå fram och tillbaka i korridorerna och snacka skit. Samtidigt som vi ansträngde oss för att se så snygga ut som möjligt. När jag gick i åttan var min kompis Kajsa tillsammans med en kille i nian. En av de tuffa killarna. Och hans gäng brukade sitta och studera oss. Genom Kajsa fick jag veta att jag fått smeknamnet Röven, på grund av min otroligt heta bakdel. Det resulterade i att jag hade tajta kjolar var och varannan dag och fortsatte gå modellwalk genom korridorerna till killarnas stora jubel.
Det är tur att man har ett lite annat perspektiv på tillvaron nu. "




Lina leker modeblogg.

Ja, denna dag blev det två inlägg!
Efter detta försök till modeblogg kan du hitta en kärleksförklaring till den vackra staden Malmö. Jag tyckte det var orättvist att ha dem i samma inlägg. (Dessutom tror jag inte bloggverktyget skulle klara av det!)



Dag 1: Min mage är ful och jag är missnöjd med det mesta jag tar på mig, på grund av detta. Vilket kan anas på minen...
Vit kofta, Åhléns.



Svart kofta, Åhléns.

Slutligen blir det köp: vit kofta. För att den överraskade mest. (Jag har fått massa presentkort på Åhléns i födelsedagspresent, därav shopping här.)





Dag 2: Shopping med Sofia. 
Hon är den som shoppar, jag provar. 
Lägg märke till skylten ovanför henne:



Butiksnamn... Lite av Malmös specialitet.

Så! Dags för provhyttar!



Dagens utgångsläge: röd tröja och tajta ljusblå stuprör plus hängslen. En kropp som är trevligare än igår.



Yes alltså! H&M har min stil just nu! Skolflicka 1: svart kjol med påsydda hängslen...



... skolflicka 2: rutig kjol, samma modell!



Sailor girl! Röd tröja med spets och knappar, breda byxor med hög midja och knappar (i stl 38 var de till och med sköna!).



Japp, de är jäkligt snygga, t-shirtsen i den lilla kollektionen på H&M just nu. Störigt att jag inte hittar vad konstnären hette. En kvinna, hur som helst. Jag ska leta rätt på det till nästa uppdatering. Kolla in dem så länge själva!



Sofia: - Ä... jag går till Gina Tricot så länge...



Medan jag fortsätter oblygt. Som en sann modessa. Det här skulle vara en begravnings-outfit. Tycker jag inte riktigt det ser ut som. Känner mig snygg satan. Men lets face it. Jag och det där med kjolar som är höga i midjan... nej.
Svart kjol med lite spets eller vad man kan kalla det, längst ner. Svart top med påsydd spets och knappar.



Vero Moda: Ett par baggy-jeans kanske?



- Ja! sa Sofia.



Och visar sin snygga rumpa.
Faktiskt framröstad som snyggast i klassen en gång i tiden.




Slutligen: 
kommer ni ihåg det där jag sa om att jobba hårt på att göra knästrumpor till en trend?

Jag har lyckats nu!

Jag vet; ingen vill erkänna att det var jag, ensam, som gjorde det. Storhetsvansinne, Lina, hävdar dem. Men då vet de inte hur hårt jag jobbat.... 
Och här kommer nu utdelningen.
Den senaste tiden har jag passerat två tjejer per dag som hakat på trenden. Varje butik med stolthet har numera flera olika par att välja på. Och slutligen, det största beviset



ja, precis. 
Diesel har dem i sitt skyltfönster.






My kind of town, Malmö is...

Jag har lovat er utomhus. Jag har lovat mig själv byggnader. 
Här kommer det...



I Malmö är det som sagt lite... trashigare.



Den här vägen leder bort...



Och här går jag på vägen som leder bort... (fast det hela är ett skämt. Det står likadant med en pil åt andra hållet när man kommit en bit fram)



Och nu bara tystnad. Som under tiden som jag tog dessa foton. Totalt uppslukad i min egen lilla värld...





















espresso och muffins-paus.




De Lempicka i ett skyltfönster vid Drottningtorget. 2400 är lite för magstarkt för min plånbok, men ack så vackert!





Och här bor då Björn. Ett av de fulaste husen i stan. Way to go, Björn!




Stan med de stora kyrkogårdarna.



Lisa i fönstret.



Bara inflika: så här bra är alltså min zoom...



...eller rättare sagt så HÄR bra!



Taket på Kulturhuset Mazetti
(där jag inte fick jobb)



Tog mig en vecka innan jag slutligen stannade och läste vad det verkligen stod. "Pellerins växt-margarin". Denna underbara bevaring ligger centralt mitt i shoppingstråket.



"Trulkpitt! 
Så jävla fitt!"
Detta aningen mer mystiska meddelande står att läsa på väg till mitt gym.



Möllan





Biblioteket.



Och det här är då mina kvarter... Möllevångsvägen.



Här lämnas ingen vägg fri. Konstnärskvarteren. Folk måste ju uttrycka sig. Eller nåt. Sofia: - Va fan, skaffa papper och penna då!



Dagligen kan man få äran att åka hiss tillsammans med Siri. Hon är en beskedlig utekatt. När inte hennes dubbelgångare med halsband befinner sig i trapphuset. Då slåss dem.



 Ursäkta att ordningen på korten är helt disträ. För er som känner till lite av geografin måste det verka förvirrande. Men detta var min första kärleksförklaring. Be sure, there'll be more...


Försök till drömtydning. Eller nåt sånt.



I natt drömde jag att jag råhånglade med Bob Hansson. 
Det hela skedde på min pappas toalett hemma, en något dammig och skitig skrubb som man helst inte vill befinna sig i liggande på golvet. Vilket jag alltså gjorde.
Vi hade inte sex. Men det var ungefär så nära man kunde komma.

Vad jag har fått lära mig av drömanalyser, så finns det en kategori för det här med att drömma om kändisar. Man vill ha uppmärksamhet. Bob Hansson såg jag skymta förbi på en tidningsframsida igår, jag vill minnas att det var Amos. Ett oväntat ställe att se hans nuna på, alltså är jag inte helt säker. Men det kan ju förklara var personen kom ifrån, menar jag.

Var scenariot i sig kommer ifrån torde vara alltför uppenbart.

Det har hänt en gång tidigare att jag drömt om Bob Hansson. Konstig nog i ett liknande sammanhang. Då hade han någon form av skrivarverkstad, och vi som deltog satt vid ett bord. Han strövade omkring i lokalen under tiden som han pratade. Och plötsligt böjde han sig in bakom mig och tog mig på brösten! Jag berättade om denna dröm för Hanna, som kan det där med drömtydning. Vi satt i deras kök, jag och min dåvarande kille var på besök i deras lägenhet för första gången, vill jag minnas. Och hon sa direkt "Du behöver uppmärksamhet. Från en man. Och det där med bröst tyder på att du vill ha uppmärksamhet för din kvinnlighet. Det är ett väldigt tydligt drömexempel faktiskt."
Och där satt min kille bredvid...
Jag skämdes lite grann.

Fast Bob Hansson som symbol för en känd person, det funkar ju egentligen inte. Jag menar visst, han är känd. Men jag har ju till och med pratat med honom, till och med efterfestat med honom, herregud, vi har till och med haft läsningar tillsammans! Det är inte en helt främmande människa för mig. Jag skulle drista mig så långt som att ja, jag tror till och med att han skulle hälsa på mig om han säg mig.
Om han kände igen mig, vill säga.

Så kanske ska man fråga sig vad Bob Hansson egentligen står för i mitt liv? Vad är han symbol för?

På samma sätt som jag frågade mig tidigare vad Oskar Hanska var symbol för, som ni trogna av mina bloggläsare kanske minns. Och nu ska jag göra nåt jag sett på lyxunges blogg ett tag, och även på ohshino, men inte testat själv än. Jag ska länka till mig själv! Ska vi se hur det går...

http://linaarvidsson.blogg.se/2008/april/0831.html

http://linaarvidsson.blogg.se/2008/april/tillagg-lordag.html

Det där länkvertyget verkar inte funka idag, så ni får själva kopiera o klistra in. Jag tror det är värt det. Vill minnas att jag skrev bättre på den tiden än jag gör nu.

Och nej. Vad jag vet har jag ingen dold crush på mr Hansson för tillfället.




Fotot är taget från Östran Lokaltidningens hemsida, så nu blir jag kanske stämd. Men jag tyckte det passade så bra in! Fotograf är Karl Nilsson och jag har googlat efter en hemsida till honom utan resultat.

Mitt rum!

Ja, jag fick en digitalkamera... (tack, pappa!) Så här är lite interiör från mitt liv i Malmö.

I rummet brukar följande varelser befinna sig:



Lisa




Siri




Marlon Brando



Det kyssande paret



"Näpen" (klädhängare från IKEA), Mannen i mitt liv (Erikas present till mig på gymnasiet, han som skymtar där bakom i vitt med mycket liten penis), samt tonårstjejerna från fotot av Andreas Rothstein.



Håkan Nybergs myller av människor, Majakovskij ("Sovjets omslagspojke") och Emma och Ida, de som jag brukar kalla mina bästa vänner om nån undrar.



Jokern.



Älskade, älskade datorn...



Prinsessan Tuvstarr.



Hjärtkudden (extremt porrig, ursäkta bilden men den speglar bäst hans personlighet).


Grisen och min Rebecca.



Truls Wallins trädmonster. Smått skadade i alla flyttar, men kvar är dem.



Sågspånsbränningarna jag gjorde i Molkom. Ovan är kvinnan, nedan är mannen (som av nån outgrundlig förmodligen hoppfull anledning fick vingar)





Heimlich.



Blygsamme herr skrivare...






och jag.
Ibland några till.





Två detaljer värda att nämna:



Jubla för Paul Ströms citat...



Cornelia tyckte jag skulle hänga fotot av byrålådorna som mystiskt skjuter ut, upp och ner. Jag har fortfarande inte riktigt vant mig vid det.



Förra omgången jag höll på med romanen hade jag ett system med lappar, där jag skrev ner saker som jag inte fick glömma knyta ihop. "Vad händer med Kajsa?" var en sån som kändes fin att spara.


Watch out! Nästa gång blir det utomhusbilder...


en bild, tusen ord. eller nåt sånt.


Det är när man ser bilder som denna som man
1. tillfälligt och mycket hastigt känner en längtan tillbaka till dreadsen
2. får en ilning i kroppen om att åldern faktiskt börjat nå även mig. Var jag inte lite vackrare då? Var jag inte lite smalare då? Ja, ni vet.


Bullshit, förhoppningsvis.


Det är klart, man slänger förstås även en tanke på han som tar fotot. Min blick vänd från spegeln, "så här? Är jag fin så här?" Och han dokumenterar. Som han valde att ständigt dokumentera. Kameran som gick en på nerverna, samtidigt som man älskade att han var en sån som alltid hade den med sig. Samtidigt som man älskade... Det är klart att man ibland tänker. Då var jag en som var älskad.
Då älskade jag.



yearbook yourself, del 1.

Okej, det här var förbannat svårt, och ett tecken på att nätet är fullt av seriöst roliga saker som man fastnar vid och slösar ton med tid som man inte har... Gah!
Anyhow. Här är mitt första försök på www.yearbookyourself.com
Testa själv får ni se att hur jävla lätt det är, då.




1974 års version




1980 års. Den här gillar jag fast den är fel! Eller hur, om man kisar? Jag passar rätt bra i det där runda ansiktet.




96 års version. Okej, fuck. Och jag kommer inte ens ihåg att man såg ut så här?




2000 års version. Kisa, kisa... Får mig att undra varför jag INTE såg ut så här 2000?




Om ni kikar noga lägger ni även märke till mitt finger vid kinden på den ursprungliga bilden.
Pinsamt men sant. Allvarligt, det här var så kul så jag funderar redan på om jag ska börja använda min scanner imorgon. Möjligheterna, möjligheterna! Såg även framför mig det där klassiska posandet i fotoautomaterna; jo, det finns en sån på stationen! Jag har sett den! Och jag har även sett folk använda den! (Har även sett en livs levande telefonkiosk på torget här utanför.) Men... ah... Söka jobb. Var det ja.

Påbörjade idag nåt som kittlade. Kändes som en diktsamling. Är det ett konstigt mellanting? Ja, kanske ett konstigt mellanting.

Är det förresten inte på tiden att min blogg blir bra igen snart?

Jo, det är det sannerligen.
Godnatt.

en liten inblick i Bergsgatan...




Mer info om det nya boendet kommer...

Kort handlar det om tre katter, som älskar undantagslöst. Två killar, som är helt okej, så mycket jag nu känner dem än så länge. En kräkgrön port, ett hus som är hundra år gammalt. Underbart knarrande golv. Ett livs levande Möllevången precis utanför dörren. En innergård och en utsikt från min skrivarlya som tagen ur Moulin Rouge. Ni kommer se det på foto sen, hoppas jag. 
Och, inte att förglömma: en roman färdig för kritik!



RSS 2.0