Gissa ansiktet?

image300

Första bilderna med kameran.

image294

Jag i lägenheten, lagar falafel och ser lite benig ut. Det var inte meningen.

image295

Jag är inte så mycket för att städa. Det röda linnet ska bli ett Majakovskij-linne...
Jag valde inte den där mattan, måste jag poängtera...

image296

The place to be... sängen.

image297

Sladdar... det blir en del.
Konstverket på väggen är Truls Wallin.
Lägg även märke till Heimlisch och "mannen i mitt liv" (den lilla vita torson) som trivs på skrivbordet.
Påsarna i hörnet och den röda resväskan som skymtar är alla fullproppade med kläder jag rensat ut. Malene tog några st, idag fick jag nog och skänkte resten till Emmaus.

image298

Jag har aldrig bott så här mitt i stan i hela mitt liv! (man kan ana det lite grann om man kikar ut genom fönstret, men än mer förstås när man går ut genom porten...)
Fridas fina foton har jag hängt upp på väggen. Det gäller väl att visa upp de få gånger då man är snygg? Tavlan som hänger på galgdamen är gjord av mig, "sexual creature" heter den. På baksidan en sorgsen clown, man kan vända efter tycke och humör.
På bordet ligger veganska kokboken jag fick från Åskar, för att jag ska kika mer i den.

image299

I köket är det smått klaustrofobiskt. Idag åkte sommarklänningen på efter att jag tröttnat på att svettas... I bakgrunden ännu ett litet konstverk från nån svunnen tid. Heter "barbie dreamworld". Det är väl på tiden att jag skapar nåt nytt kanske.

Donald.

image293

Är det inte helt fantastiskt att han är 72?
Donald Sutherland. Jag såg "Pride and predjudice" igår, den från 2005. En i övrigt mycket skön film. Jag har alltid gillat Jane Austen. Inte alltid filmatiseringarna, men visst, det funkar bra. Jag vill förföra som Lizzie Borden.
Men mer om det, och filmen, sen. Nu måste jag ju jobba. Eller? Är det inte därför jag är här?

Min digitalkamera kom förresten igår!
Bredbandsbolaget höjde sin status hos mig i en handvändning.

09:20.

Fick sponsring av pappa till den ceriserosa klänningen. Så idag blir den min, haha! Ja jag vet, men ibland är det så skönt med lite kommers.

I Västra Karup är fotbollsmatcherna en samlingsplats. Numera en barngrop. Jag stod och kände mig ganska nöjd faktiskt. Jag kanske aldrig vill ha barn, tänkte jag. Jag vill aldrig stå där och diskutera utegrillar.

Jag funderar över män ungefär som jag gjorde på gymnasiet. Känns inte pinsamt, men ändå: jag måste nog sluta göra det. Eller nåt. Kan man dejta en man för att han har så fina hundar? Tänkte jag på tåget igår. Kan man dejta en man för att han plockar upp en mac och sitter och skriver och ser konstnärligt rufsig ut? Tänkte jag på tåget igår. Sen kom det en massa stockholmare på och till slut blev jag alldeles matt av att bara tänka.
Och kom hem och återgick till de gamla vanliga mastodontplanerna. Du och jag, vi kommer aldrig att bli vuxna. "Det är jag och mig själv och alla utkastade metkrokar i en doggybag."

Förlåt men det här är min blogg.
Jag kommer inte, vill inte, tänker inte hejda mig.
"Jag ber om ursäkt för allt som håller oss tillbaka."

Och som av symbolik gick de där strumpbyxorna sönder igår. Haha! Precis som alla relationer förr eller senare tycks gå sönder. Jag och det andra könet. Hm.
Vi är "hm" med varandra.





Halmstad, det kommer att bli underbart att återse dig. (Och då talar jag faktiskt om staden.)

Jag nämner det inte, men nya Visit är ute nu.

Lite pengar har rasat in och man kan unna sig nödvändiga prylar som handkräm.
Egentligen kostar den bara tretti spänn på Apoteket. (För vi ska inte lura oss i onödan att jag har råd med Body shop)
Lite lagom trashigt att inse att man kunde unnat sig det istället för ett extra glas vin på Kafé de luxe. Men det verkade som att det senare var mer nödvändigt. Jag har tillfälligt glömt bort hur man tar hand om sig? Ser det som en mellanperiod. Rätt trevlig sådan, förvisso. Men folk verkar tro att jag ska vara helt normal. Som vanligt. Jag tycker deras liv är tråkiga, men säg inget.

Nja, fast ganska mysigt har vi det; jag och mig själv.
Idag köpte vi kaffe. Å va roligt det kommer bli, tänkte jag när jag plockade ner Icas ekologiska snabbvariant från hyllan. Jag är tillbaka. I landet Ensamhet, här, där vi bryr oss om saker som snabbkaffe. Övar dikter som om ingen hör, cyklar genom stan som om ingen någonsin ska tro att de kan stå i vägen. Skrattar lite åt mig själv när jag betalar med kort på Apoteket och det istället för en massa pilar (som jag inte brukar fatta trots att det hela är mycket logiskt), står "Andra sidan" som en hänvisning för magnetremsan. Och jag fattar!

image292

I eftermiddag åker jag hem. Tragiskt nog vet jag att jag sparar mest pengar på det.

Pengar och pengar. Vad är tjusningen, egentligen?
Jag hittade en ceriserosa klänning på Åhléns igår. Som en blandning mellan en sweatshirttröja och en klänning. Luftig, kort men inte för kort. Fickor på magen. Jag vill nog ha den. Men kommer inte unna mig det förrän måndag, om jag varit en snäll och snål flicka.

Det kanske borde ingå i min budget att vinna Borås Open? 10.000; - vad ska du göra med alla de pengarna, Lina?
- Överleva. Det ska bli grymt!

SM först, börjar på onsdag. Det kommer förhoppningsvis bli rock n' roll hela vägen. Stenhårt. Inga kompromisser. Och drop dead... Förhoppningsvis.




Jag undrar hur andra människors nätter brukar se ut.


Bild från
medlem.spray.se/almostrand/, Almö Strands bad.


kort rapport

Bilder från i fredags:

http://www.tandmorkret.blogspot.com/
Tyvärr ser man inte att jag har svarta höga hatten på mig. Men det hade jag!
Och jag var bra! En sån där kväll, faktiskt.

Och idag var det läsning med Laura Wihlborg på Vaggeryd gymnasium. Roligt och soligt, och så fick man ju betalt också! Många trevliga lärare med flera gemensamma nämnare. Det var däremot lite pinsamt att upptäcka mitt framför en massa gymnasieelever att alla mina dikter kretsar kring sex.

I övrigt: ingen helg blir väl vad den ser ut på pappret att vara.
Jag är trött men fortfarande... ja.
Hur ärlig man nu kan vara på en blogg.

Han är lite lik nåt ur Trollkarlen från Oz, eller hur?



Här har vi honom.

Maxkompetens ansikte utåt.




image289



Men nu till lite mer inspirerande saker.
Ikväll kan ni se mig läsa på Mamaso, ett av de där relativt nystartade gallerierna i stan. Det är deras tur att haka på Punkprojektet som pågår. (Läs mer på www.tandmorkret.blogspot.com, mycket cool satsning som involverar flera av stans aktörer och arrangörer)
Anledning till att jag inte annonserat om detta tidigare: jag visste inte om det förrän igår kväll när de kontaktade mig med förslaget.
Nu blir det Majakovskij-dikten ändå! Nice! Jag har alltså skrivit en dikt med inspiration i Majakovskijs "Ett moln i byxor", samt fler av hans alster (men främst den, som jag tycker hör till det punkigaste jag läst). Det blir nog fint. Ska faktiskt våga ta med mig svarta höga hatten också. I sann anda...

image290

"här kommer jag, en stilig ung man på 22 år..."



Lite övrigt reklam som drällde in idag var den här fina affischen för årets Säljerydsfestival.
Säljerydsfestivalen är mysig som få, alla engagerar sig gratis, mycket hippiestämning och förra året var det även riktigt bra band. Själv kan jag tyvärr inte vara med i år, då jag ser att det krockar med SM. Synd!

image291


Och så har de ju så härligt charmiga affischer jämt.

tillägg: lördag.

Det hände mycket i lördags och jag glömde faktiskt lägga till att jag träffade John Sjöberg på Kafé de luxe!
Ett ansikte från gymnasiet, förändrat nu eftersom jag inte kände igen honom. Han var en av Maggans alla hjälpredor när det begav sig. Hamletperioden. Vi snackade lite skit om André. Han sa att han kände igen mig för att jag hade kort hår. Som att jag inte förändrats sen gymnasiet; - fantastiskt!
John var för övrigt på Open Jam och kom till de luxe sen efter. En kille med gitarr skulle spela. Han ville gärna ha med alla på kort. Sa att jag kunde komma på efterfesten, fast det blev inget av det. En sån där kille som alla tjejerna blir kär i, men inte jag.
Inte den kvällen i alla fall.




image288

I övrigt har jag drömt om Oskar Hanska igen.
Och jag vill förtydliga att detta inte handlar om några varken romantiska eller erotiska drömmar.
Han är bara där. Jag vet inte vad han vill. Måste undersöka vad han kan symbolisera i mitt liv eller nåt.
Senaste drömmen var vi på en buss som bara körde på med sol och fin natur utanför. Jag filmade allting, såg drömmen delvis genom en kameralins. Vi skämtade och skrattade. Allt var rätt soligt och mysigt på det hela taget. Ganska mycket folk i bussen, fast inte trångt. Ganska avslappnat, man satt längs med väggarna, som på en båt.
Plötsligt stod det ett stort fågelägg längst fram bakom chauffören. Skalet rörde sig och det blev sprickor. En fågelunge kom ut, ganska stor och äcklig. Jag ville gå fram till den. Oskar sa akta det kan vara farligt, mamman är här nånstans. Och mycket riktigt, kom hon flygande precis över mitt huvud. Fram till sin unge, vi backade. Jag påpekade hur ful den var, ungen. En tjej i bussen sa ja min systers unge var också ful innan. Det tar en månad innan de blir vackra.

Bilder tagna från www.oskarhanska.com. Och ja, jag frågade och fick...

kram på dig min lilla älskling, du är som en liten tusensköna med maräng på.

Ahhh!
Glad och lättad över att det löst sig med Visit tänker jag ta resten av eftermiddagen (eller det brukar jag kalla de få timmarna mellan 4 och 6 nu för tiden) off. Och slappna av och göra roliga saker! Med gott samvete, och hur länge sen var inte det?

Here comes (Andreas, speciellt för dig för du brukar tjata om det, men även för alla andra med det intresset), en kort rapport från i lördags:

Relativt fri från ansvar dunsade jag in vid tio i starttiden med vår kasse med pärmar. Nej, jag hade i och för sig hjälpt till att plocka ut stolar innan, så riktigt så illa var det inte. Gröna klänningen på och Emma kom med Pressbyrånmacka. Nej, jag var inte med o åt... Så här i efterhand kunde jag ju varit det, men just då kände jag mig stressad. Och ville påpeka hur jag faktiskt satt i publiken den här gången, som sagt; "relativt fri från ansvar"...

Anders Tornblad kvällens emcee. Messade mig några timmar innan start och fick mig att skrika för mig själv i lägenheten, kasta mobilen i golvet och förbanna hela världen och hata hela stan... Men allt är förlåtet nu. Det var väl inte så allvarligt som man först, trött i hågen, befarade.
Och det blev bra, det hela. Anders var rolig och bytte hattar efter publikens sms-order. Visade hud och spexade, bjöd på sig själv. Jag satt bänkad hos Emma i ena hörnet av baren. Hennes systerdotter också med, vi spanade och spejade. Jag var den som stod för drickandet. Billigt vin, glas efter glas. Skrev ner kontakter som jag mindes långt senare haha. Nej men riktigt så illa var det kanske inte. Det bara blir lite mer svävande när man dricker, man liksom glider omkring på ett annat sätt. Skönt sätt.

Tävlingen var inte fullbemannad den här gången heller, verkar inte vara så många i den här stan som vill till SM. Synd. "Celebert" besök från Stockholm i form av Lennart Bång, som inte ville missa en andra chans att ta sig med i ett lag. En plats som han missade med 0,1 poäng till Eric Härstedt! Eric som är min nya favorit av de tävlande i stan, så det kändes ju ändå bra. Jag hade väl dessutom lite dåligt samvete för att jag puttade ner honom från pallen sådär med en hårsmån sen förra gången. (Fast han sa att han lärt sig stycka ner o vara noga med de där tre minutrarna nu, så det var kanske nåt bra med det också...)
Övriga tävlande var Jessica och Zaki. Synd att inte Erica från Malmö kom, henne var jag lite nyfiken på. Alltid kul med nya tävlanden liksom, som man inte vet nåt om.


image287


Kafé de luxe är en sån mysig plats att hänga på. Det känns ofta som att man bor där, tycker jag.
Säkert en del av en image.
Eller en del av att man är en av kulturpersonerna i den här stan, haha, jo men visst är jag det! Marie hyllade mig i ett mail som om det är idag jag ska flytta.... Klart jag kommer sakna det här, alla kontakter, alla vänner, allt. Men samtidigt. Flyttar jag inte nu, så gör jag det aldrig. Och aldrig; det skulle jag ångra, det vet jag.

Däremot finns det väl inget definitivt? Mitt liv är inte slut än.

Ordkommissionen var gäster, det blev så bra att Nils frågade efter telefonnummer sen, hihi! Och gärna ville arrangera fler saker, fast det inte varit tal om det tidigare.
Ordkommissionen då: Andreas, Rodmar och Paul Ström. Denne mystiske som Andreas har marknadsfört som det nya svarta. Som skulle varit på min läsning i Eslöv senast men fick förhinder, det vill säga höjde sin mystisk-status...

Men först Andreas och Rodmar, våra pausfåglar.
Omarbetad version av deras paradnummer som jag hörde på Solberget för vad som känns som tusen år sen. Jag satt och tittade ut i luften i några sekunder där o önskade att jag kunde citera, men... hm. Damn it. Jaja. Andreas, om du läser det här får du gärna bidra med ett citat som en kommentar till inlägget, okej?
Hur som helst, briljant och publiken älskade dem! Jag älskade mig själv för att jag tagit hit dem. Och Andreas torde naturligt ha älskat mig han med, så länge som han tjatat på att jag skulle göra det...

Paul Ström då. Stjärnskottet. Hihi, jodå vilken härlig poet! Sannerligen en underhållare av första klass. Hade en lång dikt där han gick igenom olika ex och deras inverkan på hans liv, mycket tragiskt och komiskt, och hemskt nog fick jag ju säga till honom efteråt att "ja, emellanåt kände man ju igen sig lite"...

Konstigt nog stod jag under deras framträdande på slutet mest i baren och pratade. Med den där Lennart som det var lite synd om. Har väl just nu lite svårt att motivera varför det var så mycket viktigare än att lyssna på poeterna med hela öron, inte bara halva. Men det är konstiga saker som händer nu, jag tror inte man får analysera för mycket. Var inte för hård mot mig, helt enkelt. Dansskorna och gröna klänningen var på, då kan det gå sådär.

Framfusig som en liten gnu, jo jag tackar jag. Förhoppningsvis är det nån gång trevligt för andra. Ni kommer att höra mer om det här, jag håller på att skriva en dikt.

Hultsfredsfestivalen tycker att Visit är för lite rock n' roll.

"Jag är en flirtmaskin helt befriad från samvete", som jag skrev på nyhetsbrevet vi skickar runt här bland personalen. "Let your body decide, som The Ark sjunger", skrev Anna-Maria på msn idag.
"Efter några glas är den nog den enda som bestämmer, som jag brukar säga", skrev jag tillbaks.
Det är snart dags att inhandla en ceriserosa klänning. Jag känner det.

Andreas har förresten klippt sig. Ett himla lyft, wow alltså! Han borde sträcka lite extra på sig, så snyggt det är.

Emma, min älskling, du fick aldrig sett min lägenhet! Det måste betyda att du snart kommer tillbaka.
Jag saknar våra internheter och sånt här trams som vi sysslar med, jag vill ha det dagligen! Ge mig det, dagligen!

Idag ringde jag alltså själv in de resterande annonserna. Å Gud jag är dagens hjälte. Tycker ni att det låter tjockskalligt och högmodigt av mig, icke då! Fattar ni hur mycket jobb det här har varit? Fattar ni hur jag hade inget hopp alls i början av den här dagen?
Roligast var när jag ringde till Nässjö poesifestival, eget initiativ, och hon som svarade sa "Ja, du var väl med och tävlade hos oss förra året? Jag känner igen ditt namn." Vad betyder detta? Är jag en riktig poet nu?

Jag får inte musarm. Jag får kramp i handleden istället.

Tidig söndag morgon skrev jag en dikt i min mobil. Det har kommit igång igen. Jag känner det. Nu är det bara framträdandet som saknas.
Får se hur det går på måndag, då ska jag och Laura läsa i Vaggeryd på gymnasiet. Grymt med betalda läsningar. Jag ska testa lite SM-dikter tänkte jag. Kanske att den nya hinner bli klar tills dess, vi får se.

Igår när jag tränade funk var han den snygge som har boxen där. Pinsamt att upptäcka att man inte kan koncentrera sina danssteg plötsligt. Efter ett tag blev det bara irriterande. Särskilt som han inte ens pratade med mig. Finns möjligheten att han är för snygg för att ens stöta på? Jag har aldrig ens tänkt så innan.
Hm.
Framtiden får väl utvisa.

Jag bokade in mig på hans nästa pass i alla fall.


Jag kommer att få en digitalkamera! Snart! Bredbandsbolaget är inte världens snabbaste...
Tills dess blir det konstiga bilder från nätet eller den egna lilla samlingen, aldrig så liten... Jag tog bort den jag hade här igår, på en bebis jag hittade på nätet med ful dopklänning. Läste en artikel om upphovsrätten och det där med kränkande kändes träffande... Jag kan nog vara ganska kränkande av mig, förlåt. Nu hängde jag ut mig själv istället. Så här ser jag ju inte alls ut nu, håret har växt och blivit lila. Typ.

Och inläggets rubrik är en hälsning jag skrev till mig själv i mailet igår kväll, där jag försökte reka potentiella annonsörer och peppa mig själv inför komande samtal...

Här har vi den: affischen!

image284

Jag klagade för några veckor sen över att Emil Jensen tog för mycket plats på affischen.
Då såg den inte ut så här. Har jag missuppfattat, eller har mina klagomål hörts i skvalet och tagits på allvar? Skit samma, det här var mycket bättre hur som helst! Man vill ju gärna vara en del av huvudpersonen; "den svenska poesieliten"...

Ni kommer väl o kollar? Minst fyra dagar har ni ju på er.

08:31

Jag tror jag tänker lite för mycket på SM.
Inatt drömde jag att jag, Oskar Hanska, Matiss och Fritjof tror jag det var, stod och diskuterade olika sätt att bli bättre på scen. Oskar Hanska gav som tips att man kunde spotta, mitt i en dikt kunde man slänga iväg en loska "för att förtydliga det man just sagt". Vi andra tyckte det lät lite bisarrt, men Oskar höll fast vid sitt tips.

När jag vaknade funderade jag över om en loska skulle räknas som rekvisita, eller om det tillhör normalt kroppsspråk. Kanske beror det på om den blir en tydlig vit fläck, som i en sketch vi såg igår, eller inte.

image282

"Vad är kärlek? När Simba återvänder i Lejonkungen".
Jag måste säga att den där Björn Gustavsson har sina poänger ibland. Med lite tur skulle han till och med kunna vinna ett poetry slam...
Och Lejonkungen såg vi igår, det är nästan så att jag gråter fortfarande. Fast numera inte när han dött, utan innan. Nån sorts mystiska moderskänslor när Scar väser fram "... i passet! Simba är där!"

Ett annat läskigt konstaterande är att jag inte bara kan replikerna någorlunda utantill fortfarande, utan även sångtexterna. Vad är det bra för?

SM i Poetry Slam är i Halmstad i år, den 30 april - 3 maj, jag måste banka in detta som reklam i skallen på alla som läser den här bloggen! Kom!

Oskar Hanska har förresten poppat till sin hemsida. Kanske förklarar varför jag drömde om honom inatt... www.oskarhanska.com

Igår lärde jag in ny dikt igen. Jag är otrolig. Det har regnat inatt så vi kan inte sätta potatis. Men jag är uppe så här tidigt på en söndag...
Ibland är det bästa som finns att gå promenaden upp om kyrkan och ner genom backarna. Kan jag säga om jag vill låta lite patriotisk. Ikväll blir det poesi i Eslöv. Fikan efteråt är obligatorisk, Jon.

Bilden på roboten var en av de saker som kom upp när man sökte på google efter ordet "spott".
Söker du på "spottloska" kommer Tottis berömda EM-insats upp på förstasidan. Samt den här bilden, som heter linus-spottloska.jpg...

image283

Sista chansen att kvala in till SM...

image281

... om du vill vara med i Växjölaget, infaller på lördag den 12 april.
Kom o kolla eller anmäl dig till mig o var med o tävla, thierrys_angel@hotmail.com. Det är så mycket som SEX platser kvar!!
Skandal om det blir så få tävlande som förra gången. Så kom igen, våga chansa!


Kommer du som tittande kostar det 50 spänn i dörren, gratis för medlemmar förstås.

Gästpoeter är alltid älskade Ordkommissionen. Andreas Möller, Paul Ström o Rodmar Sandberg. Nej ingen tjej, usch o fy för könsfördelningen den här våren! Ursäkta för det, jag tar på mig hela skulden. Inte kan jag förklara det heller. Men kanske kommer det tjejer som kan tävla??

Jag ska vara full med Emma, så det så.

härmed lovar jag dyrt och heligt...

...jag kommer inte att dö av det här.

Det må vara en tid av förändringar, av stora stormar som drar upp med rötterna, utan hänsyn, utan förvarning går jag sönder. Men detta är ett beslut.
Och mer därtill: det är mitt beslut.
Hittills återkommer jag ständigt till att det är rätt beslut.

Jag kan inte ljuga för mig själv.

RSS 2.0